Om gården

Gården ägs av staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk, SFV. Gården har använts som kornbod till Läckö slott genom århundrandena. Läckö slott anlades 1298 av biskoparna i Skara som en försvarsanläggning längs pilgrimsleden från Skara till Nidaros (Trondheim). Läckö slott har sedan Gustav Vasas reduktion använts som förläningsgods för framstående insatser för Sverige. Det var så som släkten de la Gardie kom att sätta sin prägel på Läckö slott och Lidköping. Det var Magnus Gabriel de la Gardie som slutförde byggnationen och gav slottet dess nuvarande utformning. Gården och slottet har haft en gemensam historia fram tills reduktionen 1681. Sedan dess har gården varit utarrenderad. Familjen Adlercreutz var de sista som hade Läckö i förläning. Carl Johan Adlercreutz fick Läckö i förläning på 60 år för sina insatser i Finska kriget 1808-1809. Efter Carl-Johans död hade familjen Adlercreutz sedan Läckö Kungsgård fram tills 1828 då den ingifte Carl Rudenschöld övertog förläningen som arrende.

Från 1860 arrenderade Carls son, Axel Rudenschöld, Läckö Kungsgård. Axel Rudenschöld är den arrendator som innehaft Läckö längst tid, 54 år. Den arrendator som suttit näst längst är Christer Svederberg mellan 1968 och 2013. Från slutet av 1800-talet fram tills 1990-talet genomgick gården stora förändringar. Skiften slogs ihop och stora avvattning- och dikesföretag genomfördes. I norr och i söder finns två stora invallningar som håller Vänern ute från gårdens åkrar. En bevattningsanläggning grävdes ned på 1980-talet.

Den nya ladugården byggdes 1929 och mjölkkorna stod där installade fram till ca 1950. 1984/85 byggdes ladugården om till en modern maskinhall. I södra delen av ladugården uppfördes på 1950-talet en spannmålsanläggning. Denna anläggning moderniserades 1970, men räckte med tiden inte till och blev omodern. 2009 förlängdes ladugården med 12 m och ett helt nytt torkhus uppfördes integrerat med den gamla byggnaden. Under 2010 och 2011 byggdes ett nytt spannmålslager i den gamla spannmålsanläggningen. Den nya spannmålsanläggningen är automatiskt styrd och har en lagringskapacitet på ca 1800 m3.

Gårdens äldsta byggnad är den så kallade Oxladugården (korsvirkesladan). Den är daterad till 1761. Det är den enda byggnad som idag inte ingår i arrendet och i arrendatorns underhållsskyldighet. Mangårdsbyggnaden uppfördes mellan åren 1829 och 1832. Den har under åren genomgått flera olika moderniseringar och är idag bostad till arrendatorn. I Mangårdsbyggnaden finns tre rum med ett särskilt kulturhistoriskt skydd. Delar av gården i övrigt ingår i det statliga byggnadsminnet, SBM. Gränsen för byggnadsminnet går norr om ladugården och sträcker sig över Stora slottsträdgården och norr ut mot Läckö slott.

Under åren har olika statliga myndigheter och verk förvaltat Läckö Kungsgård. Från Kungliga Byggnadsstyrelsen över Domänverket till Statens Fastighetsverk, SFV, som tog över förvaltningen 1993. Den avdelning inom SFV som förvaltar statens jordbruksegendomar heter SFV jord och är placerad i Uppsala. Nuvarande jordbruksförvaltare är Urban Wahlström, 010-478 78 20, urban.wahlstrom@sfv.se.

Mangårdsbyggnaden sett från söder. Foto: C-F Svederberg

Nybyggnation av ursprunglig veranda på mangårdsbyggnaden.